Gisela Fleischer, 2007

"Jag är övertygad om att det inte ska eller kan finnas en rätt tolkning som således gör andra tolkningar felaktiga. Lättad konstaterar jag att museer av idag verkar sträva efter att arbeta utifrån liknande premisser - uppfattningen är att berättelsen kring ett föremål eller konstverk ser väldigt olika ut beroende på vad vi som betraktare har för social och kulturell bakgrund, referenser, preferenser, förkunskaper osv. Men frågan är - vad händer med konstpedagogiken om publiken går på visningar för att få "rätt svar" på "konstens gåtor"? Hur får man besökaren att anamma tankarna om mångfacetterad tolkning och lita på sin egen förmåga till meningsskapande? Hur förmedlar man utan att ge "facit"? Vilken roll bör vara konstpedagogens - att förmedla, visa, berätta, skapa en dialog eller något annat?"

"Framtidens konstpedagogik, som jag vill se den, är den pedagogik som i längden kommer att främja den museala verksamheten och ge mest till både besökare och museipersonal. Fokus bör ligga hos betraktaren, i det här fallet till dem som på alla sätt tar del av konstmuseets utåtriktade verksamhet (genom visningar, publikationer, föreläsningar, på nätet osv.)."

"Ett konstmuseum, som jag i denna text särskilt exemplifierar, får inte ses som en auktoritär myndighet som berättar vad som är rätt eller fel och som presenterar tolkningar stängda för andra intryck - istället anser även jag att det finns en mer förmedlande, öppnare och inkluderande roll för konstmuseet att spela i ett samhälle där dialog känns viktigare än monolog."

"Blir det problematiskt att arbeta konstpedagogiskt med individer som av olika anledningar tycker att konsten är svårtillgänglig och som kanske ser sig själva som "museala analfabeter"? Inte nödvändigtvis, så länge man från institutionens sida är tydlig i sin kommunikation, vågar vara subjektiv och behåller en öppen attityd gentemot besökarna. En bra konstpedagog engagerar och skapar ett intresse som förhoppningsvis får sanningssökande besökare att istället tänka i termer av tolkningsmångfald. Man kommer nog aldrig undan att vissa besökare tycks vilja ha entydiga svar på sina konkreta frågor och konstpedagogen måste självklart försöka tillgodose personen i fråga bäst hon eller han kan. Jag tror på att använda sig av uttryck som "jag anser att" eller "jag tror…" för att betona att svaret man ger är ens egen tolkning av frågan. (Här pratar jag givetvis om frågor av mer filosofisk karaktär. Frågor om t ex en konstnärs födelsedatum eller liknande berör jag inte - för mig är det självklart att man svarar sakkunnigt på sådana och liknande frågor.)"

"En besökare som tvivlar på sin egen förmåga att tolka har åtminstone tagit sig till museet eller konsthallen. Många kommer inte alls och det är egentligen där jag ser det stora problemet, det stora dilemmat i konstmuseets verksamhet."

"Om konstpedagogen kan få individer att sluta se sig själva som inkapabla att tolka utan istället som någon som kan bidra till en debatt eller ett sammanhang så är mycket vunnet."

"I ICOM:s etiska regler kan man läsa att "[i]nteraktion med det samhälle som är uppdragsgivare och främjandet av dess kulturarv utgör en väsentlig del av museets bildande mål". Man betonar alltså interaktionen mellan institution och besökare, precis som de flesta röster i min uppsats."

"Det måste finnas ett ömsesidigt intresse, både från museets håll men även från den potentielle besökarens, att ta sig till museet. Det måste kännas meningsfullt för mig som individ att utnyttja museets möjligheter. Det måste kännas spännande, åtminstone värt eventuellt inträde och den tid det tar. Det måste ge mig någonting och jag måste känna mig sedd, inte åsidosatt (vare sig av personalen eller av utställningarna)."

"Guide, museilärare, museilektor… Många ord har använts om museipedagogen och hennes eller hans arbete. Egentligen behövs inte fler och det är inte min mening att lansera ytterligare en synonym till konstpedagog. Jag vill ändå gärna föra fram ett ord som jag tycker sammanfattar ganska bra hur jag tänker kring framtidens konstpedagogik, ett ord med den ungefärliga betydelsen ledare av ett samtal eller debatt. Det ordet är "moderator". För mig är konstpedagogen som moderator en person som leder ett samtal mellan besökare, sig själv och information som arbetats fram från institutionens håll. Med sin ämneskunskap och pedagogiska kompetens skapar konstpedagogen som moderator sedan ett större sammanhang av de olika tolkningarna och rösterna. Som konstpedagog är man öppensinnad, men får inte vara rädd för att våga vara subjektiv. Det viktigaste är att kommunikationen är tydlig och aldrig ensidig."

"Konstpedagogen som moderator inkluderar istället för att exkludera, är engagerande, vänder och vrider på tolkningsmöjligheter tillsammans med sin visningsgrupp och får förhoppningsvis folk att vilja komma tillbaka för att besöka konstmuseet igen och igen."


Tillbaka